Vi (stolta familjen) fick vara en del av förmiddagens avsutningscermoni vilket var himla mysigt, det kändes så familjärt! Ja sedan var det väl ett måttligt trevligt uppvaknande jag fick där när jag insåg att jag nog börjar bli gammal som gnäller värre än tant Agda 90 år: "Aj aj aaaj.. Måste de låta så mycket? Aaj! Kan de inte lugna ner sig med visselpiporna just? Mina öööron.." Jag menar. Hallå. En klunga ihopbuntade ungdomar, höga på studentglädje. Vad hade jag väntat mig? Hur som haver så överlevde mina "stackars öron" och mellan visselpiporna fick vi höra väldigt fina framträdanden av de som läser första och andra året. Glatt överraskad måste jag säga att jag blev!

 

Mamma björn, pappa björn, storebror teddy och lilla Guldlock fick glatt ställa upp sig för ett kort där efter utspringet. Ingen undkommer Hanna-superfotograf! Inte ens den familjen, som aldrig lyckas vara tysta och se normala ut samtidigt när kameran väl kommer fram. Helt hopplösa! Detta var undantaget som bekräftar regeln.

 

.. Jag skyndade som en tok tillbaka från Göteborg igen (efter tentan), övertygad om att jag missat hela kalaset och att all god mat skulle vara slut. Ni kan ju tro att jag blev glad när det både fanns folk och mat kvar till mig! Studenten själv hade till och med sparat så jag skulle få vara med på en liiiten del av presentöppningen - bästa! Och hör på den här. Jag fick en, citerat ur barnamun, "super-mega-gose-krrraaaaam" av Daniels ena kusinbarn när jag kom in. Det ni, försök klå det om ni kan!

 

Ja sedan intog jag, i vanlig ordning, rollen som lektant bland Daniels kusiner. Yepp. Jag är liksom släktens lilla hackkyckling tror jag dessutom, så går en på mig kommer resten och sedan ser huset ut (samt låter) som en hel hönsgård. "En för alla".. Nä jag skoja bara, här kör vi "alla PÅ en"! Sen hör ju till saken att Daniels näst äldsta kusin (som för övrigt har ganska exakt lika många somrar som jag på nacken) brukar vara delaktig i projekten "alla på Hanna". Han håller medan de små kittlas. Mycket moget! Och schysst! Han är såklart alltid extremt poppis att teama ihop sig med. Konstigt liksom..