Ja, vår vecka so far. Inte alltför ansträngande, precis som vi önskat. Några vändor till skolan, en sväng förbi IKEA och en total make over i kontoret hemma. Plats för att jazza loss där inne har vi icke numera (som om vi någonsin haft det), men två skrivbord (och två arbetsplatser) kändes väldigt trevligt med två studenter i huset. Från i onsdags tog vi påskledigt och nu har vi mer eller mindre checkat ut helt från allt som kan förknippas med studier och jobb. Nästan. Lite pluggande är ofrånkomligt.

 

Nåväl. Onsdag-torsdag spenderade vi tid hemma hos svärföräldrarna och blev bortskämda som vanligt (=inte överdrivet stort fokus på studier). Igår kväll åkte vi ut till min familj, eller ja gården åtminstone, och åt middag med farmor och farfar. De hade med sig hårboll ett och två dessutom, så sedan dess har hela skaran djur varit samlad under vårt befäl. Yepp, that's right. Medan min familj är iväg och njuter av finväder och Sveriges bästa skidåkning (inte avis, inte alls) håller Daniel på att bli en i hundflocken (han gör konstiga ljud och kryper runt på golvet - creepy) och jag agerar självutnämnd kapten över hästmockeriet. Fancy, very fancy! Ja, sedan glassar vi såklart runt och låtsas vara gårdsägare. Det är sådant man gör dagar som dessa. 

 

Nog tycker jag att vi sköter detta snyggt. Bortsett från några MMS till far min där vi, mogna som vi är, var tvungna att visa hur vi bröt mot regler (hundar i soffan gick tydligen relativt bra, men att öppna hans fina wiskey var ett klart ajjabajja - good to know) har vi utfört alla uppgifter högst seriöst och professionellt. Hästarna var dock ytterst skeptiska till min teknik för utfodring imorse, det måste erkännas. Förstår inte vad jag gjorde för fel, men de lätt idiotförklarande blickarna borrade sig igenom mig - what. are. you. doing ("crazy human" var redan underförstått)? Inte var hårbollarna mycket bättre. Nä. De satt i stalldörren, gäspade stort och använde sina "vi vill antingen sova eller ha frukost nu, och definitivt inte sitta här-blickar" mot mig. Morgonpigga familjen var det här ja. Eller inte.

 

Älskad eller inte bland djuren, min lillasyster måste åtminstone tycka om mig. När vi kom hem hittade jag en överraskningspresent på sängen i mitt gamla rum. En vit, toksnygg Bondelid-tröja och, finast av allt, ett hjärtebrev. Bara för att jag är "världens bästa storasyster". Sug på den ni! Själv fick jag ett dubbelt så stort hjärta, började som vanligt gråta (för det var så extremt fint) och sprang tårögd ner till Daniel ropandes "titta Daniel, titta, titta, titta! LÄS!". Även han var nog aningen tagen. Hon är ju så så fin den där ungen. Så omtänksam. Ja. Och så världsabäst helt enkelt! Jag vet inte riktigt vad jag skulle göra utan henne. Ibland går hon mig på nerverna, men som jag älskar den tösen. ♥ Jisses! Bästa. Som. Finns.

Jo, veckan kunde varit sämre. Definitivt. Nu vankas dessutom påsk och stormiddag med favoriterna! Det kan bara sluta bra. Fast först laxmiddag och kladdkaksdessert, följt av film och soffhäng med min bättre halva. Misstänker att vi får sällskap av hårbollarna när det kommer till filmtittandet.