När vi lämnade Sverige så var det vår. Våren som mig så lycklig! :) När vi sedan flög in för att mellanlanda i Moskva insåg vi att allt var vitt! Det var snö och vinter! Hjälp så deprimerande det kändes.. Haha. Tur att vi inte stannade mer än några timmar där. ;) När vi till sist anlände till Kina var det 31 grader och sol. Det är definitivt att räkna som sommar! Woho! :) Sedan dess har vi haft mellan 25-31 grader och sol varje dag. Är det inte fantastiskt? :)

Tips: Ta INTE körkort i Kina!

Lunchen blev vi dessutom bjudna på av några kinesiska vänner till Cilla och Anders. Väldigt trevliga människor från universitetet här i Huangshan. Lunchen var spännande, för det var en "äkta" kinesisk måltid, med det speciella snurrbordet i mitten. Allt bygger på att alla i sällskapen delar mat genom att det står på en glasskiva som man snurrar för att kunna plocka åt sig den mat man önskar. :)

För att sedan ta oss in till stan (efter lunchen) åkte vi taxi. Notan slutade på 6 kr, för en relativt lång resa. Hem åkte jag och Saga buss, vilket här kostar 1 kr. Hmm, varför kan vi inte skaffa sådana drömpriser hemma i Sverige? Vore det inte ganska trevligt med kollektivtrafik i så fall? ;) Haha.

Jag misstänker skarpt att jag kommer ha gått ner ett antal kilon när jag kommer hem. Haha. Detta av mer än bara en anledning. Viss mat här är verkligen inte alls något jag uppskattar, och det jag faktiskt gillar är inte speciellt onyttigt. Inget som man äckligt mätt av, mer åt "mätt utan att det faktiskt känns så"-hållet. Did that make any sense at all? Dessutom äter jag megamycket frukt, dricker hur mycket vatten som helst och promenerar mer eller mindre konstant. Bra livsstil antar jag. :)

I vissa fall är det folk som kommer fram bara för att få säga "hello", och träna den enda engelskan de kan och känner till, medan det i andra fall handlar om folk som går efter oss bara för att få kolla en stund till. Haha. Man känner sig lite som en apa på zoo, där alla ska komma och "titta och klappa". Jaja, tur att man kan sprida lite glädje åtminstone. ;)

Kineserna är verkligen allt annat än djurvänner! Hjälp! Det är verkligen hemskt! Usch! Mandy berättade igår att hon för ett tag sedan hade läst i en tidning om en fruktansvärd sak. Hon sa att tjejer och kvinnor (mestadels tjocka), hade fått betalt för att sätta sig på kaninungar! (Fattiga tjejer hade varit väldigt angelägna om att få vara med på detta, då de såg en chans att tjäna pengar. Herregud!) Sedan hade man filmat detta och sålt det som underhållning. HALLÅ!? Jag menar, vad är det för sjukt påhitt! Vem skulle ens komma på tanken..? Det är ju fruktansvärt! Mer än fruktansvärt!

De ser djur som mekaniska ting, och har inte alls samma syn på saken som vi har. Djur har (uppenbarligen) en helt annan betydelse i västvärlden än här i Kina. Hur som helst kan jag verkligen inte förstå hur människor kan göra så. Inte under några förutsättningar! Stackars små (och stora) djur! (Tur att det finns undantag, även här!)

I natt spenderade vi natten med att skumpa runt på ett tåg från Nanjing till Huangshan. Det gäller verkligen att göra sig den plats man önskar och hålla god min, för utrymme fanns det allt annat än gott om. :P Jaja, hur som helst klarade vi oss bra, kom av tåget på rätt ställe och ligger nu på "hotellet" och vilar upp oss inför dagen.

Vi bor på ett college och än så länge verkar allt toppen. (Jag har t.o.m. internet, så jag kan både uppdatera bloggen och hålla kontakt med familjen och Daniel. Perfekt!) Här kan vi dessutom prata med många olika studenter, vilket kan bli riktigt skoj! :) Vi är faktiskt mer uttittade här än vad vi var inne i Nanjing så, uppenbarligen väcker vi västerlänningar intresse och nyfikenhet. (Dock är det nog till viss del för att vi ser "lustiga och lite fula" ut i deras ögon. Stora näsor och klumpiga! :P Sagas hår är dessutom väldigt facinerande. När Mandy översatte vissa samtal åt oss så var det i stil med "hmm, är det där en familj tror ni? Jo, det är det nog.. Men den rödhåriga tjejen, undra hur hon är med i det hela. Hon är inte alls lik de andra.." osv. Så kan det vara.)

Kvällens middag åt vi tillsammans med Mandy och hennes man, och det blev något ganska spännande måste jag säga. Haha. Vi gick på en restaurang där man beställer in olika saker till sin "hot pot". Sedan kokar man lite kött, grönsaker, svamp, ja vad helst man önskar och äter det tillsammans med någon sås man valt. Både roligt och gott! (Hoppas de öppnar något liknande i Sverige snart!) Yummie! Hoppas bara att jag gjorde rätt, och kokade allt tillräckligt länge... Är inte det minsta sugen på att ligga magsjuk på hotellet imorrn. Haha.

Som ytterligare än rätt på bordet hade vi Pekinganka, som man sedan la (tillsammans med speciella såser och olika grönsaker) i något som liknar ett litet fajitabröd. Liknar inte någon smak som jag lagt märke till hemma så, ni får helt enkelt nöja er med beskrivningen av maträtten. Haha.

Idag besökte vi Amitys huvudkontor i Nanjing och passade samtidigt på att få en guidad rundtur av en tjej som arbetar i organisationen, Wendy. Det var verkligen helt perfekt, och fick vi svar på nästan alla våra frågor. Känns verkligen som om vi tar oss framåt med projektarbetet här borta och vi har redan börjat fundera en del på upplägget av presentationen. Känns absolut toppen! :) Vi fick veta att den kinesiska kyrkans biskop var den man som startade hela organisationen. (Bra grej att veta! ^^)

Efter besöket hos Wendy fick vi en rundtur på Nanjings universitet, som råkar vara rankat som ett av de 5 bästa universiteten i Kina. Ganska coolt, inte sant? ;)

Vi ägnade dessutom en del av dagen åt att gå på Nanjing Massacre Museum. Hur mycket fotografier, intervjuer från vittnen, tavlor, filmer och skulpturer som helst från tiden då japanerna gick in och dödade fler än 300 000 kineser under 6 veckors tid. Då är inte ens de "drabbade men inte döda" inränkade. Helt sjukt! Det var väldigt intressant, men usch så hemskt! Fruktansvärt! Kände mig mer eller mindre illamående hela tiden där inne. Jaja, som sagt, det var jobbigt och hemskt men väldigt givande. Intressant att faktiskt få lite lokal historia när man befinner sig på plats. (Min pappa hade varit sååå nyfiken och intresserad av att gå dit. Slår vad om att han är avis nu! :P Haha.) Dessutom fick jag veta att Najing betyder något i stil med "södra huvudstaden", och att det varit Kinas huvudstad en gång i tiden. Hoppla, det visste jag inte alls innan!

Dessutom finns det någon sorts allmän "servettfeber" i kinesiska bilar. Alla har ett paket servetter, antingen vid fram- eller bakrutan. Det funderar jag också över! Vore det inte "snyggare" att lägga undan servettpaketet när det inte används helst enkelt? Jaja, antar att det också har en "coolhetsstämpel" eller något..

Vi har nu, efter mycket om och men kommit fram till vårt lilla hotell i Nanjing. Flygresan var inte ens i närheten av trevlig. Usch! När vi kom till Arlanda (igår) fick vi veta att vårt flyg till Moskva blivit inställt. Vi blev ombokade till en tidigare flight, och fick stressa som tusan. När vi skulle checka in visade det sig att vi inte ens fanns med i registret. Haha. Så efter ännu lite mer krångel kom vi på ett flyg kl. 16.15 (från början skulle vi åkt med ett tåg 13.15).

När vi kom till Moskva, efter två timmars flygning, löste sig det mesta relativt smärtfritt. Vi hann med det flyg som var tänkt från början, tack vare att vi hade så god marginal från start. :) Himla tur! Det som var mindre tur var att vi fick platser bokade SIST, vilket medförde att vi fick sitta i mitten av mittenraden. PUH! Sämsta platserna ever. 8 timmar i usla säten på sämsta platsen var ingen höjdare. Flygplansmaten var inget som föll mig i smaken om vi säger så.. "Lite" illamående kom som ett brev på posten. Haha. Jaja.. Så kan det gå. Jag lyckades åtminstone sova en del av tiden, om än väldigt dåligt.

I övrigt har allt löst sig toppen. Vi har fått världens bästa hjälp av några bekanta här nere, och de pysslar om oss mer än väl. Haha. Gulliga, underbara människor! :) Så ikväll har vi blivit hembjudna på middag, och jag ska tydligen få prova på att laga någon kinesiskt maträtt. Spännande. Undra om det ens kommer gå att äta. :P Haha. (Saga meddelar att vi ska laga sådana där vita, rund "bollar" som finns med i Kung Fu Panda. Så nu vet ni! ^^)

Kom ihåg till nästa gång: Hotellsängarna här är INTE vad man längtar efter när man är trött och har flugit långt! De är stenhårda! Hujah! Stengolvet är MJUKT i förhållande till sängarna. Fråga efter mjuka hotellsängar om du vill vara säker! :P Haha.