Det blåser nya vindar här inne. Jag bloggar, som ni redan vet, numera på www.fruedholm.se som är flyttat till WordPress (därför tog jag tillbaka mitt gamla namn hos blogg.se). 

 

Häng med, för här inne ska du inte hålla till ensam! ;) 

 

Denna höst är verkligen helt magisk! Vädret har varit sådär fantastiskt fint nästan varje dag, jag har hunnit med massor av roligt jobb och helgerna är fullproppade med skojigheter i form av olika mässor, höstbal, familjeträffar, showmiddag och kompismiddagar. Helt, helt magiskt. Dessutom har vi nu de roligaste vinterplaner man kan tänka sig inbokade! En veckas skidåkning i Alperna tillsammans med ett gäng vänner.. Huuur crazy är inte det? Va, va!? Jag säger ju det! Helt galet och hur rackarns roligt som helst. Samtidigt är det mycket att hinna med, speciellt när det nu vankas tentatider, och ibland blir det lite för mycket med allt jobb, all skola och alla projekt på samma gång. Det är då min andra halva rycker in och räddar situationen. En bukett blommor för att jag “är så fantastisk” och en spontan date night när den behövs som mest. Helt enkelt egentid när den är som bäst. Bara vi två. En kväll med skrattkramp, god mat och väldigt många pussar. Sådant som får mitt hjärta att fladdra iväg lite extra och stressrynkorna i pannan att spårlöst försvinna. Det är precis vad som behövs för att minnas vad som är viktigt och få livet på rätt kurs igen.

 

Men som sagt. Den här hösten alltså. Den är svår att inte älska.

Detta kommer vara mitt liv under dryga veckan nu framöver - lek. Eller ja, givetvis är allt det där andra som inte är lika roligt som lekandet men ändå ingår i "barnvaktsrollen" också en del av veckan. Nu packar jag min väska och blir bortaboende i några dagar och det känns som att detta kan bli ytterst spännande.. Liksom jobbigt och krävande.

 

Jag vet inte om ni någonsin funderat på hur jag skulle sett ut om jag varit lång? Kanske inte är det första ni kommit att tänka på. Eller så är de det, vad vet jag!? Jag har defintivt tänkt på det, tanken har slagit mer fler än en gång. Senast på Liseberg fick jag nog svaret. 

 

Ungefär såhär skulle jag (till vänster i bild) se ut med långa, slanka spiror:

 

Ibland hade det varit trevligt om man själv fått lägga in ett önskemål eller två i sin gen-bingo. Men å andra sidan, man får göra det bästa av vad man har. Det kunde varit värre. Världen är ganska fin från ett lå(n)gt perspektiv.

Vad vi mer hunnit med under dessa fina veckor? Tja, vi hann med en heldag i Skövde där vi firade världens potentiellt bästa svärfar. Jajemensan! Hur vi firade honom? Jo med äventyrsgolf (även om jag snarare skulle vilja kalla det minigolf med twist) och en snuskigt god middag på ett att Skövdes sedan tidigare (för mig alltså) okända hak. Dra mig baklänges vad smarrigt!

 

 

Long time no see hörrni! Det har varit en sådan där riktig "jobb-hela-tiden-ingen-tid-för-blogg-period" och så kan det ju bli ibland. Det händer oss alla, även den bäste. Uppenbarligen! Nä okej, nu skojade jag.. Jag är faktiskt en ganska ödmjuk person. Jag vill gärna tro det åtminstone.

 

 

Paket på en helt vanlig dag -  mitt i veckan? Jodå, visst finns det sådana dagar också. Vardagslyxigheter tror jag vi kan kalla det. Nu i veckan fick jag hämta ut inte mindre än två paket från CarrieAlong hos posten. Hur spännande är inte sådant då!? Jag fick minst sagt bråttom hem för att få öppna och se vad de kunde ha hittat på.

 

En mintgrön (=nästintill omöjlig att tappa bort) plånbok i äkta läder låg i första paketet och en persikofärgad axelbandsväska i det andra. Jag kan inte annat än tacka så hjärtligt. Vilken alldeles fantastisk "kicka igång hösten-present" att få bara sådär! Ganska precis vad jag behövde dessutom, då min kära New York-plånbok sett sina bättre dagar och jag under en längre tid nu helt saknat handväskor av den mellanstora modellen. Inga ilandsproblem såklart, men jag har ändå alltid behövt välja mellan att antingen släpa en väska som ser ut att kunna rymma halva vår lägenhet eller proppa fickorna fulla (till den grad att jag bara väntat på det pinsamma ögonblick när någon jag känner kommer fram och gratulerar till "bebisen", alternativt att jag blir stoppad för varusmuggling).. Som sagt, min nya persiko-bästis kommer mer än väl till pass.

 

Vad beträffar kvaliteten på prylarna måste jag säga att jag är glatt överraskad och fasligt nöjd. De känns faktiskt riktigt ordentliga och hållbara! Nu har jag fått mersmak så jag är själv lite frestad att klicka hem en snygg men bekväm ryggsäck också, även om det i så fall blir en present från mig själv till mig själv den gången.

 

Konstsim, det är grejer det. Om vi i vår familj har talang för det? You bet! Jag menar, titta bara. Hade VM, eller OS för den delen, stått runt hörnet så hade vi varit mer än redo. Jag erkänner att vi övade ungefär en halv dag på detta mycket avancerade program.. Ja okej okeeeej, nästan en hel dag då. Men ändå, man känner väl igen en oslipad diamant när man ser den!? Så titta och njut nu för jösse namn! Nästa gång ni ser oss är vi i TV på något av de större mästerskapen. Systrarna Edholm - minns namnet när ni ser oss bland eliten.